Snöpuls i Selånger - här har du ett gott råd

Jämtland har älgen. Hälsingland lodjuret. Härjedalen björnen. Vi har inte ens en spännande gnagare som den ångermanländska bävern eller en vacker fågel, som Västerbottens storspov. Vi har skogsharen som landskapsdjur. Naturens egen fegis. Samtidigt är skogsharen en fantastisk vinterlöpare och det var dit jag tänkte komma. Att pulsa i snö är nämligen en snudd på optimal form av löpträning. Vinterns motsvarighet till sommarens myrlöpning. Dessutom slipper du ohyran.

Fjärdenrundan i Selånger räcker mer än väl när du springer i ett par decimeter nysnö.

Snölås. Värt att skaffa. Höjer komforten.

Jag var ute på en runda i dag. Minus åtta i luften. Som du ser blev det lite drygt fem kilometer. På vägen lämnade jag ett vackert spår i snön, endast genomkorsat av de ringlande tassavtrycken från en och annan räv och de stapplande klövarna från några rådjur. Dock ingen skogshare. Funderar på om de kan ha blivit en sällsynt art? Risken finns väl att rävar och lodjur gått hårt åt stammen. Får kolla upp det. I vilket fall, först värmde jag upp ett par hundra meter på skottad gångväg. Sedan pulsade jag resten i ett par decimeter nysnö. Vad är det som är så bra med det då? Jo, för det första är det ju förbannat jobbigt. Jag valde att springa med förhållandevis högt uppskruvad puls. Utan pulsklocka, som jag är, uppskattar jag att jag pendlade mellan 80 och 85 procent av maxpuls. Bra konditionsträning med andra ord. En annan poäng är att snölöpningen mer eller mindre kräver en offensiv löpstil. Att dra benen efter sig funkar inte. Kroppshållningen blir föredömligt framåtlutad, benlyften höga och armföringen spontant kämpande. Alltså får du även teknikträning. Givetvis är det också muskulärt krävande att jaga fram i snön samtidigt som löpningen är skonsam för leder och ligament. Jag kände av höger ljumske, det var allt. Stretchade lite extra bara. Om du blir sugen på att prova så rekommenderar jag snölås. Om du inte har, så köp. Riktigt bra varianter finns i välsorterade friluftsbutiker. Jag gillar mina i rejäl canvas och med ett rejält spänne - inga sladdriga damasker där inte. Med sådana på slipper du få snö i skorna och kyla ned fotlederna. Skönt helt enkelt. Snölåsen funkar även utmärkt  i skogen om du vill slippa barr och annat i dojorna under blöta höstdagar. Apropå barr. Vi medelpadingar har i alla fall den mäktiga granen som landskapsblomma. Beat that if you can, Ångermanland. Stymorsviol, vad är det?