ÖS Trailen kommer starkt när EST tar en paus - löparsäsongen lever sitt eget liv

ÖS Trailen - ett ljus i mörkret. Nu väntar pannlampslöpning den 10:e.

"Allt är egentligen Örjans fel som lurade med mig på Fågelberget (mitt första reflexlopp, som han sedan skippade på grund av jobb) men det blev en nästan religiös upplevelse ..." 

Jag bytte några ord med Stefan Eriksson. Det är honom jag citerar. Han är ytterligare ett bevis på att steget mellan ord och handling helst ska vara kort för den som verkligen vill något. Ett par dagar efter upplevelsen på Fågelberget var ÖS Trailen född. Vi andra kan se fram emot ännu ett lopp före vintern - på en reflexbana runt Hovberget. Tack för det! Inte minst som jag själv lever med en smula dåligt samvete för att vi inte ror i land End om Season Trail i år. På något vis känns det annars som att löparsäsongen 2015 numera lever sitt eget liv med flera nya lopp under hösten. Förutom ÖS Trailen och Stenstansloppet så är det även dags för Run for Your

Life den 14 november. Mer om det i ett annat inlägg. Åter till Alnö. Där blir det alltså ös den 10:e. Vad är det för bana som väntar? Årets tema är fart, berättar Stefan som har Örjan Fröjd som kompanjon. Du fattar förstås vad ÖS står för nu. Enligt ÖS-duon kommer den som är snabbast nog att trampa runt banan på 45 - 48 minuter. Banan innehåller ingen extremt teknisk löpning, men är inte heller helt lättsprungen. Vi kommer att få springa en del i elljus, en annan i mer eller mindre obanad terräng. En blandning av löptekniker med andra ord. Löftet är att kartan och banprofilen ska ligga ute på Facebook senast ikväll, tisdag klockan 18.30, exakt en vecka före start. Alltså: ladda lampan. Resten fixar ÖS. Hur många blir vi som springer då? Stefan och Örjan satte upp 30 som mål, men just nu ser vi ut att bli 50 på startlinjen. Kanske fler? Anmälningsavgiften är 50 kronor. Eventuellt överskott går till "behövande i närområdet". Dessutom är stugan på skidstadion bokad, så det blir fika inomhus efter loppet. Väderprognosen från SMHI lovar dessutom gott. Stefan Eriksson igen:

"Det är ju första gången vi arrangerar och vi vill ju att det ska bli bra"

Jag är övertygad om att du får rätt Stefan. Jag tror vi behöver en sån här grej i november. Själv slipper jag ju snitsla löparbana eftersom End of Season Trail tagit paus. Då blir jag extra glad för att nån annan tar tag i saken. Dessutom fick jag ju tid för en skön löparrunda i bra sällskap på alla helgons dag:

Allhelgonarunda. För mer detaljer klicka här:

Trevlig sällskap #1, Lars.

Trevligt sällskap #2, Åxxie.

Trevlig helg! 

Vilket mörker: springa vilse i hemmaskogen

Kom ihåg att blända av när ni har rådslag i beckmörker.

Utsikten från Hällomsberget
gör sig bäst i dagsljus.

End of Season Trail gör sig bättre i dagsljus. Eller säg så här, i dagsljus är det åtminstone lättare att hitta rätt mellan de stundtals glest placerade snitslarna. I dag sprang vi ut strax efter klockan tre. November är skoningslöst. Ljuset viker snabbt ned sig. Redan vid halv fyra var det skumt inne bland träden. Två timmar senare beckmörkt. Med pannlampan tänd var jag inte direkt orolig för att springa vilse i virrvarret av stigar runt Ottsjön, men risken finns uppenbarligen när man blivit en skumögd gubbe som jag. I det guppande strålkastarljuset tappade jag bort spåret. Vid en knix vek jag av åt höger när jag borde ha fortsatt vänster. Hade jag stannat direkt, så hade jag sluppit drabba sällskapet från det trevliga gänget Löparlycka med det här lilla vuxenäventyret på söndagskvällen. Tyvärr vände jag inte om, utan tänkte att jag nog skulle hitta rätt i alla fall. Så jag fortsatte att vilseleda mitt sällskap i ytterligare några minuter. När ljuset till slut gick upp för mig insåg jag att vi var på väg runt Ottsjön istället för tillbaka till End of Season Trail-spåret. Åt helt fel håll. I dagsljus hade vi förstås kunnat njuta av sjöutsikten, men nu såg vi inte ett skit. Istället fick vi treva oss tillbaka längs stigen för att komma på spåret igen. Lärdomen är att det är bra att ha en kompass till hands i mörkret. Jag ska komplettera min utrustning. Novemberkvällar som den här så byter liksom naturen skepnad. Även om den är bekant i dagsljus, så blir den mest bara en massa stenar och träd i ljuset från pannlampan. Hade vi fått lite dimma över oss så hade det faktiskt blivit riktigt knepigt. Tur att det finns många granar att övernatta under vid Ottsjön.

Varning för halt väglag

Varning för halka.  

En olycka händer så lätt. Har du riktig otur så händer fyra på samma löprunda. I söndags var det kort sagt snorhalt i skogen, som om gubben Höst varit ute med såpa i regnet. Lars sprang utan metalldubbar och stod för vurporna. Själv stod jag på benen, men fick en lårkaka när jag hivade högerbenet över en rotvälta. Skogen är härlig, men kan alltså vara farlig. Du gör rätt i att ta olycksrisken på största allvar just nu. Särskilt om du, som jag, ofta springer på gränsen till din förmåga. Jag och Lars var ute i End of Season Trail-spåret och frågar du mig vad du behöver för skor för att klara dig helskinnad den 15 november så svarar jag, utan tvekan, metalldubbade terrängskor. Själv har jag två par Icebug OLX Spirit. Skorna är som bäst nu. På bilden nedan till vänster ser du högersulan på mitt nya par. Så välsinnat att det går att tappa en hel drös utan att skorna tappar greppet. Jag kör fortfarande med mitt gamla par, som är snedslitet och tandlöst. Skorna är så fantastiskt sköna att jag har svårt att släppa taget om dem. Skorna är som gjorda för smala och långa fötter som mina. Jag sprang en del av Fågelberget Night Trail med uppknutet skosnöre utan problem. Bara en sådan sak. Greppet på is är dessutom extremt bra och centrumdubben, placerad under hålfoten, är en garant mot otäcka halkolyckor när man häver sig upp med fötterna på blöta trädstammar. Förutsatt att inget annat är i vägen då. Att sulan är relativt styv gör också att fotbladet får skydd mot obehagliga vridningar, precis som tårna får bra skydd mot stötar bakom det hårda gummit som förstärker den så kallade tåboxen. Som sagt, skorna är som allra bäst just nu. På samma sätt är de förstås en plåga att ha på fötterna på en vanlig väg. OLX Spirit är inte gjorda för att klara sådana transportsträckor. Min sambo har ett par Inov8 Oroc. Skorna är sköna som ett par tofflor (jag vet eftersom jag har ett par egna X-talon) och har dubbar som är mer diskret placerade i mitten av sulan. Dubbarna är dessutom infällda i gummit, vilket antagligen gör löpningen i ett par Oroc betydligt skönare på väg och annat hårt underlag samtidigt som greppet blir betydligt sämre på till exempel is. Skorna har dessutom en betydligt mer formbar och mjuk sula, vilket säkert har sina fördelar. Jag kan tyvärr uppleva mina X-talon som lite sladdriga i mer extrem terräng. Bra dojor, utmärkta stundtals, men jag föredrar ändå mina Icebug i den blöta, svenska höstskogen. Se det som en rekommendation.
Grönt = kör
Gult = ta det lugnt
Rött = glöm det

Inov8 Oroc

Icebug OLX Sprit

Salomon Fellraiser

Inov8 X-talon

Icebug Anima

Adidas Adizero

Skål ta mig fan! Kartan är klar

Banan är lagd. Kartan är klar. Jag firar med en kopp kaffe i skogen.

På vissa delar av banan (läs Ottsjön, Uvberget)
har vi förstärkt med dubbla band, rött-gult och rött-vitt,
för att skilja banan från de röd-gula snitslar
med texten Gällö som också hänger ute i naturen.
 Vid Uvbergsstugan och Hulitjärnen är det röd-vita
snitslar som gäller för End of Season Trail.
Resten av banan är markerad med röd-gula band.

Löparvänner! Nu är det bara en månad kvar till End of Season Trail Unplugged 2014. Ute på fältet återstår några detaljer att lösa för mig och Lars Martinsson. Men banan är i huvudsak snitslad och precis som utlovat är kartan klar. Nu kan du lugnt ta dig en tur i End of Seson Trail-skogen till helgen. Spara ned, skriv ut och lägg kartan i en plastficka. Rusta dig med kompass, en överdragsjacka, vatten och något att äta i ryggsäcken. Mycket nöje:
Läs mer: I love the smell of skog in the morning.
Läs mer: Leka i geggamoja får ni göra i Stockholm.
Läs mer: Dags att tänka på End of Seson Trail.
Läs mer: End of Season Trail the movie (2013)
Läs mer: Gudomligt bra Sundsvalls trail (2013)

Spara ned och skriv ut. End of Season Trail tackar Kovlands IF, som sponsrar loppet med karta. Loppet startar vid Uvbergsstugan, strax öster om Hulitjärn. Vi springer sedan söderut, det vill säga i riktning bort från Uvberget, Följ markeringarna. Det är snitslat med röda och vita band i startområdet vid Uvbergsstugan.

I morgon kväll kör vi Fågelberget Night Trail (anglicismer är vår grej, som ni märker). Ute i skogen är det blött. Bäckar har svämmat över, broar har spolats bort och surhål och myrar har blivit till kärr efter de häftiga regnen i början av oktober. Härligt, tycker jag. Dessutom kommer det förstås att vara beckmörkt. Har du inte skaffat en pannlampa än så gör det nu. Jag tror att loppet blir riktigt kul. Jag hittade själv en pannlampa från Silva till ett riktigt bra pris (349 kronor) på en sportbutik i Birsta, som börjar på X och slutar på L. Silva kallar lampan Swe Light och med 150 lumen tror jag säkert att den duger alldeles utmärkt även i de snårigare partierna uppe på Fågelberget.
Visst finns det säkert vassare lampor till häftigare priser, men mitt förslag är att du inte lägger mer än det du verkligen behöver på din lampa och istället skänker överskottet till Läkare utan gränser. Organisationen gör just nu en heroisk insats för att rädda liv i Ebolahärjade Västafrika. Katastrofen kan bli oöverskådlig om inte omvärlden gör mer för att hejda viruset nu. 

Fakta om End of Season Trail 2014:

• Ca 15 km

• Ca 430 höjdmeter 

• Start Uvbergsstugan, Sundsvall, den 15 november klockan 11.00

• Ingen anmälningsavgift

• Inga nummerlappar

• Egen tidtagning

• Garanterat blött och skitigt

I love the smell of skog in the morning

Reflexväst. En säkerhetsåtgärd i älgjaktstider.

Morgonen är dagens bästa tid för löpning. Kroppen är vidöppen för nya fysiska utmaningar. Utvilad, även om huvudet känns tungt. Efter en tallrik havregrynsgröt, ett par koppar kaffe och ett besök du vet var så är skogen den allra bästa platsen att fortsätta dagen på.  Fördelen med tidiga pass är att resten av dagen dessutom finns kvar för annat, som storhandling, fönsterputsning och i mitt fall tillverkning av säsongens sista laddning med äppelmos. Vid det här laget har Lars Beckman och jag rätt god vana av morgonpass. I dag startade vi 7.40 vid Uvbergsstugan. Målet var att testa banan till End of Season Trail 2014. Huvudfrågan till Lars B, som i sin glans dagar stökade undan aktuella Lidingöloppet på 2.05, var om distansen räcker för att vårt lopp ska vara en utmaning? Om du kollar in det 23 sekunder långa klippet så får du svaret. Terrängen är teknisk och avslutningen tuff, så även om du håller förhållandevis låg fart fram till den avslutande stigningen upp mot toppen av Uvberget så kommer du att vara rätt mör när du går i mål. Här kan du läsa mer om End of Seson Trail Unplugged 2014. Senast i mitten av oktober lovar vi att det ska finnas en OL-karta till hands över End of Season Trail Unplugged 2014.

Utför är det bara att stå på. Inte på öronen.

Spångvarning! Blöta och murkna. Håll avstånd så vi slipper otäcka olyckor!

Härifrån springer vi på bergskammen ned mot Hulitjärnen. Där väntar den sista utmaningen.

Så här glad kan man vara efter att ha startat dagen i skogen.

Här är banan till End of Season Trail 2014

Kanske är det så här det ser ut när man springer in i de sälla jaktmarkerna? I sådana fall har vi inget att frukta. Just här kommer vi även att få sträcka ut löpstegen innan vi viker av nittio grader och ger oss av uppåt mot Uvberget på en smal, fin stig genom granskogen. 

Plötsligt en morgon var det höst igen och jag var där. När jag parkerade vid Ottsjön vid åttatiden i morse visade biltermometern tre grader. Under dagen blev det aldrig riktigt varmt. Sensommaren som hängt kvar i september har ebbat ut. Runt hörnet lurar frosten, höststormarna, det underkylda regnet och End of Season Trail.

Ottsjön är en liten skogspärla, nedsänkt i urberget, omgiven av tallskog och några enstaka sommarstugor. Anledningen till att jag startade just här var att jag var tvungen att kolla in stigarna lite extra. Av någon anledning har jag irrat runt som en yr höna just här, men nu sitter stigen som en smäck och banan till årets lopp är spikad. När allt kom omkring så var det rätt enkelt - bara att följa de orangea markeringarna. Före den 15 november kommer en karta att finnas till hands. Tills vidare får du hålla till godo med den här sammanfattningen av End of Season Trail 2014:

Klicka här för en större karta:

Missa inte heller End of Season Trail på Facebook. Där hittar du all information du behöver inför loppet som avslutar årets trailsäsong i Sundsvall. 

Leka i geggamoja får ni göra i Stockholm

Uvberget.

En spillkråka ringer skarpt som en gammal telefon när den flyger förbi under mig. Den liksom guppar fram genom lufthavet med sin röda hätta, som kardinal på rask promenad genom Vatikanen. Nej, jag har inte rökt på. Jag står på Uvbergets "Hylla". En plats att njuta av. Spillkråkan var antagligen på flykt, tänker jag. Strax innan hackspetten drog förbi bröt en rovfågel tystnaden med några vassa "kirr". Antagligen en hök av något slag.

För oss med ungar i traktens scoutkår är "Hyllan" ett begrepp. Där har dom sina lägerbål, som en uråldrig tradition. Vid foten av berget ligger Hulitjärnen. Den nästan cirkelformade tjärnen syns där nere som en svart pärla, eller en spegel, eller ett öga att skåda djupt i. Ingen metafor är sämre än någon annan - 60 meter djup är den och inte större än att du lätt simmar runt den en sommardag om du har lust.

Uvberget stupar uppenbarligen lika brant under vattenytan som ovanför och upp till toppen ska vi den 15 november. Precis som jag skrev i förra inlägget om End of Season Trail så jobbar vi med en ny bansträckning. I fjol hade vi inte med slingan upp mot "Hyllan". En liten miss kanske. I år kommer den i vart fall med, men om det blir i början eller slutet av loppet vet vi inte. 140 meter stigning under de två första kilometerna eller två sista? Visst är det en smaksak?Ytterst beror det ändå på hur Uvbergsslingan passar ihop med resten. Att det inte blir någon 21-kilometersslinga är däremot helt klart. Visst kan även jag sakna distansen, men det finns många skäl till att det blir så här. Jag ser också en fördel med att vi slipper rusa fram och tillbaka upp, eller ned, beroende på hur man ser det, till Laggarberg. I morgon är det race igen. Dags för Berg till berg. Loppet är svinjobbigt och redan klassiskt i min lilla värld. I en stad där stadsbergen spelar en så framträdande roll som Sundsvall är det förstås självklart med en löpartävling mellan topparna. Berg till berg-arrangörerna på Moove jobbar lite olikt oss, det vill säga Lars Martinsson och jag. I Berg till berg hålls bansträckningen hemlig in i det sista. Precis som Tjurruset gör i Stockholm. Ett smart sätt att behålla intresset. Först i morgon, lördag, på startdagen får vi veta vad de hittat på den här gången. Apropå Tjurruset. Någon påstod i ett kommentarsfält på Facebook att End of Season Trail verkar supermesigt jämfört med Tjurruset. Men det är nog bara ett missförstånd. Vi sysslar med terränglöpning här uppe. Leka i geggamoja får ni få göra i Stockholm ; )

Dags att tänka på End of Season Trail 2014

Sol, blå himmel och gröna blad. Jag kan garantera bistrare förhållanden den 15 november då vi springer End of Season Trail 2041 i skogarna runt Uvberget i Sundsvall.

Vi är i slutet av augusti, helgen innan lön. Sommaren ebbar ut och plånboken är tom. Vad kan vara bättre då än att pricka in End of Season Trail i tävlingskalendern den 15 november, loppet som är helt gratis? Jag och Lars Martinsson har börjat röra på oss. I går ägnade jag fem timmar i skogen åt att märka upp stigar och fundera. Jag har på känn att vi kommer att dra om delar av banan. Stormen Ivar och de efterföljande skogsmaskinerna har möblerat om i naturen. Detaljerna kommer senare. End of Season Trail är unplugged. Utan eller med egen tidtagning. Utan nummerlappar eller priser. Däremot garanterar vi att det blir skitigt och kul, även om det sistnämnda hänger på deltagarna själva. Vad vi erbjuder är en avancerad trailbana med inslag av off-trail, en karta, ett start och mål och en stuga där du kan värma dig, byta om, ta en fika och umgås. Man skulle kanske kunna säga att det är ett uppgraderat träningstillfälle. Samtidigt är loppet avslutningen på Sundsvall Trail Tour, som går i fem deltävlingar där det senaste loppet var Drakloppet. I år ligger End of Season Trail ett par veckor senare än i fjol. Vissa vädermässiga risker följer förstås med datumet. Snö? Tja, du kan ju se det som en stämningshöjande faktor. End of Season Trail är lite rock ´n roll. Här kommer ett bildsvep från i går.

Önskar vi får se fler sådana här snitslar när skogsägarna planerar sina avverkningar. Jag undrar hur stor del av den trolska naturen runt Ottsjön som kommer att gå fri från nästa kalavverkning?

Naturen har sin gång. I det här fallet på en spång. För varje år tar den ett steg närmare sitt ursprung. När vi springer över den så tar vi det lugnt, tycker jag. Inga olyckor. 

En vanlig bild av svensk natur. Om Medelpad var en räv, så skulle vi gissa på skabb. Naturen är fläckad av enorma avverkningsytor. Här växte det en gång en magnifik skog. 

Ditåt ska vi.

Erbjudandet gäller inte den 15 november (hoppas jag).

På väg upp mot Klippstugan följer banan den gulmarkerade leden. Kom i håg det!

En och annan mäktig fura växer det ännu i Sundsvallstrakten. Har du tid så stanna till och ge den här en kram den 15 november.

Mmm ... Klippstugan 2,5 kilometer, gissar jag. 

Vackert förfall. Men se upp, vi vill inte se några fall och benbrott.

Tänk om, tänk om vi bara kunde bjuda på sådana här stigar genom hela loppet. Då hade Sundsvall varit ett internationellt traillöpningseldorado. Mitt råd är att du ska njuta av stigarna så länge du kan. Snart kan de vara ett kalhygge.

Som sagt,  njut ...

... för snart kanske det går en skogsbilväg där du står, på väg mot nästa föryngringsyta.

End of Season Trail

2014 går End of Season Trail i olivgrönt.

Ute faller snön vit och fin. Vem tänker på löpning nu? Skidåkning ligger närmare till hands. Har själv varit ute två svängar i veckan. Vare sig tekniken, glidet eller spåret gladde någon. Toppade med en lätt förkylning och kan lova att det var tungt. Men kul. Framåt mars sitter kanske skatetekniken tillräckligt, så att jag åtminstone slipper skämmas. Men visst, snö och snö. Jag har samlat på mig en hel bunt twittrare på mitt nya Twitterkonto och där finns några riktigt fina lopp. Att följa uppdateringarna är inspirerande. I dag levererade även Daniel Knabäck (tackar!), AD på Accidens, den nya versionen av End of Season Trail-loggan som är olivgrön 2014. Den kommer bland annat att synas tillsammans med de andra loppen i Sundsvall Trail Tour på banderoller på några väl valda platser i Sundsvall. De kommer att hängas upp i god tid före mars. Tills vidare bjuder jag på en bild från Södra berget, som det var strax innan snöovädret drog in i torsdags.