söndag 22 september 2013

Banan börjar ta form - End of Season Trail

Efter regn kommer sol. En makalöst vacker septembermorgon. Att vara vaken nu känns som att helga dagen.
Ser du en sån här på stan så
kolla in den och häng på.
Lördag. Klockan är halv sju. På vindrutan ligger den första frosten som en seg hinna. Kopiösa mängder regn har vräkt ned över Mellannorrland under veckan. Marken är dyngsur. Sjok av dimma hänger över lägdorna. Solen på väg upp och det är mycket vackert. Våra förberedelser för End of Season Trail går framåt.

Vi startar vid Uvbergsstugan och rundar sedan Hulitjärnen. Vi kommer ut här och springer cirka 500 meter efter grusvägen innan vi viker av upp i skogen igen. Lars på bilden. I påsen en kamera.
Lars har fixat affischer. Jag har lagt upp ett event på Facebook. I dag ska vi snitsla banans första obanade del. En passage på några hundra meter över Hällomsberget. Stigen slutar på en platå. Där kan vi stanna och beundra utsikten.


Följ banden.
Jag i arbete.
Sedan blir det klättring uppför. På toppen viker vi av mot nordost och sedan blir det löpning över hällarna mellan tallarna tillbaka ned mot stigen. Vi tror det blir bra. Visst kan det bli problem om hösten bestämmer sig för att bli vinter i slutet av oktober. Eller regn och dimma. Men det kan lika gärna bli en frostnupen soldag. Vi chansar och får väl ändra oss om prognosen säger något annat. Att kliva upp så här klockan sex en lördag efter en ovanligt tuff arbetsvecka med tidiga morgnar och sena kvällar kan verka lite knäppt. Själv längtar jag ut. Jag har vant mig vid att vakna tidigt. Blivit som mamma. Som många äldre människor är. Kanske för att de har svårt att sova. Kanske för att de vill fånga något som annars så lätt försvinner. Tid då allt vilar. Ett ögonblick innan dagen vaknar. En kopp kaffe. Sedan ut. Lars och jag delar samma längtan ut i skogen. Med andra ord är det inte någon uppoffring att hänga några plastband för att vi ska hitta vägen mellan träden. Tvärtom.
Tidigare inlägg om EST hittar du här och här.

Himlar vad fint. Efter utsikten bär det av uppåt. En bit klättring. Sedan utför över berghällarna.




1 kommentar:

  1. Kul tävling. Jag kanske dyker upp om det finns tid för det. Det skulle vara kul att springa ett lopp till och jag gillar det där med inga, inga och ingen och eget ansvar:)

    SvaraRadera