Mer sommar än så här blir det inte. Inte i Sverige. Inte i Sundsvall. Vi är på stans egen turistö. Alnö. I Bergsåker var det 25 grader i skuggan när vi åkte. Här på Hartungviken ligger havsbrisen på skönt. Om den svenska sommaren vore en resa så skulle det här vara målet. Resans höjdpunkt. Dit man längtar. Där man vill vara länge innan färden vänder hemåt igen. Hem till vardagen. På lördag nästa vecka är det dags för sommarens utmaning. 43 kilometer och 1800 höjdmeter Öppet fjäll. När jag pratade med Lars B häromdagen konstaterade han krasst att den fysik man har nu den har man. Inte mycket att göra. Kort sagt, det som inte är gjort ännu går det inte att göra något åt. Bara att köra. Formtoppning är för såna som inte förmår njuta av den vackra fjällutsikten, som vi, kontrade jag. Ändå är det väl formtoppning som jag håller på med. Söndagens långpass följde jag upp med cirkelfysintervaller i tisdags och så en timmes återhämtande löpning idag. Just nu ligger jag på en filt på stranden. Barnen käkar nötter. Jag ska äta lunchsalladen som jag och Karin lagade i morse. Ska bada sedan. Jag mår så bra som jag kan må. Bättre formtoppning får man leta efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar