Vi har flyttat till sundsvallsstigar.se - Tempot&Tanken Media

http://www.sundsvallsstigar.se/

Vi har flyttat!

Hej! Vad kul att du är här. Det enda du behöver göra nu är att klicka på den här länken: sundsvallsstigar.se. Bloggen har flyttat. Där bor den tillsammans med företaget Tempot&Tanken Media. Välkommen!

Sundsvallsstigar.se tar form

Sundsvalls stigar flyttar in på sundsvallsstigar.se. En egen domän där jag numera finns även som företag under namnet Benen&Hjärnan Media. Kika gärna in och lägg adressen på minnet.

Kolla vad danska tidningen Politiken skriver om!

Danska tidningen Politiken toppar avdelningen "Motion" med Internationella löpagruppen i Run for Your Life.

Nyhetsflödet vid 2-tiden på lördagsmorgonen.

Väckarklockan ringer 01:55. På en pall i köket med en kopp kaffe läser jag för första gången om terrorattentaten i Paris, som alltjämt dominerar nyhetsflödet. Under timmarna som följer pratar vi en hel del inom löpargruppen om det som hänt. Om besinningslösheten och brutaliteten. Om vad som kommer att hända nu, här hos oss? Känslor av förstämning och oro blandar sig, på något sätt, med de positiva kickarna av att springa och umgås. En natt som inte går att glömma. Jag ska inte orda om det, men tänkte bara säga att det vi försöker göra med Internationella löpargruppen är att skapa förutsättningar för integration. Ett bidrag efter förmåga. Varken mer eller mindre. Du kan läsa mer om det här och här: Ska man uttrycka det pretentiöst så kan man också säga att vårt deltagande i klimatstafetten Run for Your Life hade slags symbolisk innebörd under lördagsnatten. Då är det väldigt kul att vi blir uppmärksammade på det här sättet i den danska tidningen Politiken. Läs mer här:

"Men stenen då...?" Och allt annat som hände i Run for Your Life

Som ett nyvärpt ägg - varm, slät och skön att hålla i. Stenen från Sapmi, som ska vandra från löparhand till löparhand, hela vägen från Kiruna till Paris. Men stenen är inte rosa. Bara ljuset från billyktan.

"Men stenen då?", säger Raage. Han och Khalif står i Skönviksbacken som frågetecken. Klockan är strax efter sex. Vi har varit uppe sedan två. "Ska ni inte ha den ...?", ropar han och de stressade funktionärerna från Riksteatern hejdar sig och vänder tillbaka. De tar emot den, ursäktar sig och försvinner sedan mot nästa växling i Birsta. Klimatstafetten Run for Your Life rullar vidare, men utan löpare i bild. Se live-sändningen här: Ett så kallat "hyperjump", omskrivningen för att köra ikapp lite förlorad tid. Sverige är ett avlångt land, som man säger, och tidtabellen för de tusen löparna som ska ta stenen från Kiruna till Paris är optimistisk. På sätt och vis påminner funktionärernas jobb om politikernas. Världen är sent ute och temperaturen stiger. Stenar, som den som höll på att försvinna i Skönviksbacken, tinar fram efter att ha slipats runda under polarisar och glaciärer i tiotusentals år. Nu ska den här till Paris för att väcka medial uppmärksamhet kring FN:s klimatkonferens i december, COP21. Stenens ankomst ska kicka igång världens största klimatmarsch (nu inställd på grund av terrordåden), som ska öka trycket på politikerna. Kravet är handling. Nu. Vilken ironi det hade varit om stenen från Sapmi hade försvunnit i Timrå, nedanför motorvägen med utsikt över SCA:s ångande massafabrik i Östrand.

Växlingsplatsen i Birsta. Raage och Khalif har vid det här laget parkerat i Skönviksbacken. 

"Var fan är trattjäveln?". Soppatorsk i höjd med Söråker.

Laddad med mobiltelefon hjälper jag till med att hitta tanklocket.

Early morning bird, kl 02:10.

Många garv blev det annars under stafettnatten. Run for Your Life är tveklöst det mest udda löparevent jag deltagit i. Att bara hitta till startplatsen i Västansjö var en utmaning. Om jag sedan säger soppatorsk på kamerabilen, strul med tankkort och koder, strömavbrott och sändningspaus, väntan och ett och annat goddag-yxskaft-meddelande från RFYL-hubben på sms, så förstår du säkert vad jag menar. Lägg till mörkerlöpning längs okända grusvägar nedanför järnvägen i Vivsta, live-sändning med kisspaus och allt, så blir det kanske ännu mer begripligt. Samtidigt startade alltihop, efter några timmars sömn, med nyheterna om de oerhörda dåden i Paris. Alla starka känslor från det blandade med glädjen att få springa med så sköna människor, kommer att göra det här till ett minne för livet. Jag skrev en uppdatering på Facebook om hur jag ska minnas Run for Your Life. Jag ska göra det som gruppbilden du ser lite högre upp. Jag kan inte riktigt beskriva det bättre än så. Jag tror att jag den känslan med många andra som är med och springer, för det är för en god sak. Strul eller inte. Kanske hade det varit betydligt tråkigare utan?

International Runners.

Manifestationer av det här slaget är annars lite
knepiga.Grundinställningen hos många i omgivningen är väl ungefär den här: "Jahapp, och du springer för klimatet, säger du. Hur blir det bättre av det då?". Som regel skeptisk. Klimatfrågan anses för abstrakt för att verkligen tas på allvar, typ så här: "Men kom igen, du lever bara en gång. Vad gör det om dina barnbarns barn och de som kommer sen inte har en chans att överleva på jorden? Då är du ju död!". Syftet är att få ordning på det. Visst kan klimatfrågan verka flummig, med drag av vegetarianism, bristande verklighetsförankring och hipster-liv. Och okej, visst kan det också kännas som en hopplös uppgift. Ingen löser det här på egen hand. Inte ens Tyskland, ett land där det verkligen pågår en omställning av energimarknaden. Men frågan är konkret. Bygger på fakta. Läs mer om det i National Geographics fantastiska klimatutgåva. Avsmältningen i sig är kanske inte ett bekymmer för oss idag, men på sikt blir det så, om inget görs idag. Faktum är att redan inom överskådlig tid kommer så boende på atollöar få sina hem dränkta i saltvatten. Torka, bränder, översvämningar och allt mer svårartade orkansäsonger är redan ett stort bekymmer. Miljontals människor är direkt hotade. Klimatförändringarna och dess konsekvenser slår undan benen för deras försörjning. Och vi vill inte riktigt tänka på hur illa det kan bli, om vi inte hejdar oss och tänker nytt.

Stenen byter hand.

Pessi Liukkonen växlade först i Västansjö.

Att väcka uppmärksamhet och öka trycket på politikerna, så att de till slut lyckas åstadkomma ett starkt, globalt klimatavtal är alltså själva motsatsen till verklighetsfrånvänt. Tvärtom är det något av det mest jordnära vi kan göra. I ordets rätta bemärkelse.

Vår man i sändarbilen.

Poonam vid växel två, någonstans mellan Söråker och Torsboda.

Ett sådant avtal ska inkludera lösningar på hur kostnaderna ska fördelas mellan rika och fattiga länder. Samtidigt ska det skicka en tydlig signal till näringslivet - ansvaret ligger i hög grad hos dem. Världens ekonomier ska stimuleras till att ställa om från fossilt till förnybart. Priset på utsläppen måste bli korrekt. Att ta död på möjligheterna till liv på jorden måste på något sätt kosta, inte vara mer eller mindre gratis. Avtalen ska peka ut riktningen. Alla vinner på det. Möjliga förlorare är olje-, kol- och gasbolagen och deras tillhörande politiker, oligarker, diktaturregimer, aktieägare och så vidare. Jag tror att det går att lösa den här ödesfrågan. Jag tror på vetenskapsmän som Johan Rockström. Tekniken finns. Viljan finns också. Bara viljan hos tillräckligt många makthavare saknas ännu så länge. I vår tid, trots våldet och vidrigheterna, så finns alltså alla verktyg på plats. Därför ska inte de sura gubbarnas cynismer få stoppa oss. Här handlar det om att få politikerna att vilja och våga, trots skeptiska opinioner. Sådana som jag kan skriva, eller springa, och jag är extra glad för att jag fick göra det tillsammans med några av mina löparkompisar i Internationella löpargruppen, International Runners, tidigt på lördagsmorgonen den 14 november. Tack Raage, Khalif, Pessi och Poonam. Nu fortsätter vi så här!

PS Kom ihåg vad USA:s president, Barack Obama sa: "Vi är den första generationen som känner av klimatförändringarna och den sista som kan göra något åt det.".D.S.

ÖS Trailen kommer starkt när EST tar en paus - löparsäsongen lever sitt eget liv

ÖS Trailen - ett ljus i mörkret. Nu väntar pannlampslöpning den 10:e.

"Allt är egentligen Örjans fel som lurade med mig på Fågelberget (mitt första reflexlopp, som han sedan skippade på grund av jobb) men det blev en nästan religiös upplevelse ..." 

Jag bytte några ord med Stefan Eriksson. Det är honom jag citerar. Han är ytterligare ett bevis på att steget mellan ord och handling helst ska vara kort för den som verkligen vill något. Ett par dagar efter upplevelsen på Fågelberget var ÖS Trailen född. Vi andra kan se fram emot ännu ett lopp före vintern - på en reflexbana runt Hovberget. Tack för det! Inte minst som jag själv lever med en smula dåligt samvete för att vi inte ror i land End om Season Trail i år. På något vis känns det annars som att löparsäsongen 2015 numera lever sitt eget liv med flera nya lopp under hösten. Förutom ÖS Trailen och Stenstansloppet så är det även dags för Run for Your

Life den 14 november. Mer om det i ett annat inlägg. Åter till Alnö. Där blir det alltså ös den 10:e. Vad är det för bana som väntar? Årets tema är fart, berättar Stefan som har Örjan Fröjd som kompanjon. Du fattar förstås vad ÖS står för nu. Enligt ÖS-duon kommer den som är snabbast nog att trampa runt banan på 45 - 48 minuter. Banan innehåller ingen extremt teknisk löpning, men är inte heller helt lättsprungen. Vi kommer att få springa en del i elljus, en annan i mer eller mindre obanad terräng. En blandning av löptekniker med andra ord. Löftet är att kartan och banprofilen ska ligga ute på Facebook senast ikväll, tisdag klockan 18.30, exakt en vecka före start. Alltså: ladda lampan. Resten fixar ÖS. Hur många blir vi som springer då? Stefan och Örjan satte upp 30 som mål, men just nu ser vi ut att bli 50 på startlinjen. Kanske fler? Anmälningsavgiften är 50 kronor. Eventuellt överskott går till "behövande i närområdet". Dessutom är stugan på skidstadion bokad, så det blir fika inomhus efter loppet. Väderprognosen från SMHI lovar dessutom gott. Stefan Eriksson igen:

"Det är ju första gången vi arrangerar och vi vill ju att det ska bli bra"

Jag är övertygad om att du får rätt Stefan. Jag tror vi behöver en sån här grej i november. Själv slipper jag ju snitsla löparbana eftersom End of Season Trail tagit paus. Då blir jag extra glad för att nån annan tar tag i saken. Dessutom fick jag ju tid för en skön löparrunda i bra sällskap på alla helgons dag:

Allhelgonarunda. För mer detaljer klicka här:

Trevlig sällskap #1, Lars.

Trevligt sällskap #2, Åxxie.

Trevlig helg! 

Fjärd till fjärd och ÖS Trailen 2015 - ett nytt lopp och ett som kan bli

För en mer detaljerad karta: Klicka här

Nyss hemkommen från Göteborg med mycket spring i benen. Lusten tog överhanden och nu har jag äntligen mätt upp distansen fjärd till fjärd. Med lite finjustering blir det exakt en halvmaraton och jag kan inte släppa tanken på att det bör (måste?) bli ett lopp. En lättsprungen halvmara med gott om vackra vyer. Från kyrkoruinen i Selånger via den lummiga gångvägen längs ån in mot Åkroken, genom Stenstan, vidare längs Södra kajen, över Sundsvallsbron och så tillbaka. I mitten av juli finns inte någon konkurrens i tävlingskalendern. Någon som är sugen på att arra med mig? Vi återkommer om det i så fall Ett annat nytt lopp, som blir av inom kort, är det här: ÖS Trailen 2015. Fråga mig inte vad ÖS står för. I alla fall inte om det betyder något annat än ös. En reflexbana runt Hovberget, Alnö, över 10 kilometer den 10 november med egen tidtagning är vad det är. Ett kul initiativ av Stefan Eriksson. Som sagt - vi har något på gång i Sundsvall! Idérikedomen och entreprenörsandan flödar i löparspåren.

Hovberget tas bäst i mörker.

Helgen i Göteborg var bra, men någon löpning blev det inte. En given runda hade förstås varit mellan Götaälvsbron och Älvsborgsbron. Så blev det inte. Jag sörjer inte att jag vilade upp lusten till idag istället.

"Vi har något på gång i Sundsvall"

Enda tråkiga grejen med att springa i mörker är att bilderna blir rätt dåliga.

Den 4 maj publicerade ST.nu en artikel jag skrivit med rubriken "Alla loppen du ska ha koll på" (underförstått i Sundsvallsområdet i sommar) - en lång lista med löpartävlingar inte längre bort än cirka en timmes resa från Stora torget. Listan inkluderade inte nya Stenstansloppet eller Härnö Trail, som vid det laget fortfarande var okända storheter Fågelberget Night Trail, som vi sprang för andra året i rad i torsdags, hamnade också utanför. Inte ens klimatförändringen rår på det faktum att den 15 oktober fortfarande är höst. Dessutom fanns förstås inte Sidsjöns Winterrace med eftersom tävlingen redan var avgjord. Slutsatsen, när allt ska summeras, är att löpningen aldrig varit bättre än idag just här. Att End of Season Trail inte blir av i år är väl det enda möjliga avbräcket, som jag själv får ta på mig. Samtidigt blev ju rundan på Fågeln en väldigt värdig avslutning på tävlingssäsongen. Kolla in den här filmen om du vill se mer:

Klicka här:

Banan på Fågelberget är snudd på optimal. Först uppför i fem kilometer och sedan nedför fem. Stigarna är fantastiska, särskilt på baksidan av berget. Att springa där med stjärnhimlen ovanför grantopparna är, som du hör, en stor upplevelse. Underbar löpning. Nu väntar ett löparevent till innan hösten glider över i vinter. Den 14 november deltar jag i Run for your life genom Sundsvall. Run for your life är inte bara löpning, utan en manifestation där flera tusen deltagare vill visa att vi är beredda att ta alla de viktiga steg som krävs för att vi ska kunna hantera vår planets viktigaste framtidsfråga. Stafetten bär hela vägen till Paris och klimattoppmötet COP21 - mer än 4000 kilometer i över 20 dagar. Vi blir ett stort gäng i Sundsvall, med bland annat flera löpare från Internationella löpargruppen. "Vi har något på gång i Sundsvall", som en av de andra deltagarna i Run for your life sa vid fikat i SOK-stugan efter Fågelberget Night Trail.

Start med nummer 11 på bröstet. I mål som nummer 19. Här är resultatlistan:

Han syftade nog främst på tävlingarna i Sundsvall, en samling mer eller mindre unika lopp som inte många andra delar av landet kan visa upp, och på engagemanget. Deltagarantalet i Deltaterrängen, lyfte min löparkompis fram som bevis. Och visst, en löpartävling mitt i veckan som lockar flera hundra i åldrarna från barn till min ålder och äldre, är ett kvitto på maxat löparintresse. Visst har vi något på gång, det tycker jag också. Nästa år blir det ännu bättre. Läs mer här under hösten och vintern så får du se.